En bekräftelse på beställningen har skickats till angiven email.
En bekräftelse på beställningen har skickats till angiven email.
TÄND ETT LJUS!
NAMN :
LJUSET ÄR TÄNT!
Jag blev glad och lite förvånad när jag hörde Dagmars röst i telefon. -Du Yvonne jag har en mycket speciell fråga till dig: kan du tänka dig bli en beskyddarinna för Insamligsstiftelsen Jennifer Anderssons Minnesfond? Samtidigt som jag lyssnar på Dagmars berättelse om hennes dotter Jennifer så börjar mina tårar rinna. Jag kände henne inte, men som medmänniska, mamma till två döttrar och även gammal idrottstjej så känner jag henne. -Innan du svarar så vill jag att du först läser min bok ”Älskade Jennifer”, fortsatte Dagmar. Hon lät stark på rösten men sorgen hördes och kändes lång väg.
När jag sedan fick boken, bläddrade jag och läste lite här och där. Jag grät. När min femtonåriga dotter Sandra gick förbi och undrade vad jag höll på med var det enda jag fick ur mig ”den här boken ska både du och jag läsa”.
Mitt svar på Dagmars fråga blev därför självklart. Om jag kan bidra till att förbättra, stödja och dra mitt strå till stacken så är det en ära för mig att få bli stiftelsens beskyddarinna. Jag tror stenhårt på att alla måste ta ett större ansvar för vad som händer runt omkring oss i vårt samhälle. Vem ska annars göra det?
Det är bara vi själva som kan sätta upp gränser för vad som är okey och vad som inte är okey. Vi föreldrar och vuxna måste komma ut ur våra bubblor, vara lyhörda, se och lägga oss i våra ungdomars liv. Och vi måste ge polisen större resurser för fortbildning och stöd i sin profesionella utveckling. Vi behöver flera kvinnliga idrottslärare och bra kvinnliga förebilder som motiverar sina elever såval psykiskt och fysiskt. Det här är viktig!
Min dotter har nu läst Dagmars bok och kommer att använda den i skolarbetet, vilket jag tycker är jättebra. Fler föreldrar, vuxna och ungdomar skulle läsa den.
Ett mycket vackert smycke i form av blomman Förgät mig ej – Jennifers älsklingblomma – är skapat för att hjälpa till at stötta och samla in pengar till Jennifers minnesfond. Det har spunnits flera legender kring denna ört vars poetiska namn går att återfinna på många språk. På engelska heter den ”Forget me not” – Glömm mig ej…
– Det gör vi aldrig, Jennifer!
Yvonne Ryding
Jennifer var 18 år och sprudlade av livsglädje. Hennes intressen var skolan, att idrotta, att utöva sin sport i Nacka Karate Club och i landslaget. Hon hade sin pojkvän. Den 20 Juni 2001 blev hennes sista dag i livet.
Säg "JA!" till ett tryggare samhälle utan våld. Jennifer Anderson fick leva i 18 år, 5 månader och 1 dag. En sommardag i Juni 2001 blev hennes sista dag i livet.